I hans föreläsning får du höra hur allting började. Hur han överlevde som en fattig och kastlös pojke i östra Indiens djungler. Hur hans talanger för konst och framför allt porträttmålning drog honom till konststudier i New Delhi. Där målade han 10-minuters porträttbilder på ett torg i staden. Det var där Charlotte von Schedvin hittade honom. Som alla äkta kärlekshistorier var inte allting perfekt. Porträttet som PK Mahanandia målade till Charlotte var inte alls bra, enligt henne själv. Han skyller idag på att han var kär och tänkte på en profetia hans mamma hade berättat när han var ung: Du kommer gifta dig med en kvinna från ett fjärran land, född i oxens tecken. Hon kommer vara musikalisk och äga en djungel. Förutom att djungeln istället var en liten bit skog i västra Sverige, överensstämde Charlotte med profetian. Resten är, som man säger, historia. PK Mahanandia bjuder inte på någon föreläsning om hur man skyddar sitt företag från finanskriser eller ökar vinstmarginalen genom organisationsförändringar. Det här går till kärnan av att vara människa och är en historia som inspirerar och ger hopp. Han talar om konsten som ett universellt språk och som hjälpte honom att kommunicera med människor under sin cykelresa. Respekt, medmänsklighet och kärlek - man kan komma långt på dessa tre värderingar - bevisligen åtminstone till Sverige från Indien.