Visste ni att det finns ett I i TEAM?

En av de vanligaste frågorna gällande uppdrag som jag får från en organisation eller ett team är att de vill ha stöd med att skapa ännu bättre förutsättningar för att må och prestera bra, tillsammans och på individnivå. Jag fullkomligt älskar denna fråga då det är precis det jag och mina kollegor på HejEngagemang brinner för att hjälpa till med. 

Min första motfråga är nästan alltid: ”hur väl vet du som ledare vad ni har för spelare i laget?”. Nästa fråga blir ofta: ”hur väl känner varje medarbetare till sina egna behov för att må och prestera bra, sina styrkor och vad som ger och tar deras energi kopplat till arbetet?”. Den avslutande frågan blir sen: ”hur duktiga är ni på att skapa de bästa av förutsättningar, utifrån evidensstark arbetspsykologiforskning, för att må och prestera bra tillsammans?”

Sätt syrgasmasken på dig själv först

Många gånger har jag hört citatet: ”there is no I in TEAM”. Jag är dock beredd att påstå att det finns ett I i TEAM. Vad menar jag med det? Jo, ju bättre varje individ känner sig själv, sina egna behov, sina styrkor mm, desto enklare är det att sedan identifiera och kommunicera på vilket sätt varje individ kan bidra på bästa sätt till våra gemensamma målsättningar. 

Jag förstår givetvis att detta inte är helt det man menar med citatet  ”there is no I in TEAM”. Det som egentligen menas är ju ofta att vi spelar bättre som ett lag än som ett gäng individer som inte hjälper och stöttar varandra. Det håller jag med om till 100 procent. Tillsammans är starkare och ensam är inte stark. Men, det betyder inte att varje individ inte kan göra än mer för att vara sitt bästa jag oftare på arbetet. 

Ofta pratar man idag om total arbetsprestation utifrån tre olika perspektiv:

1. Vi ska utföra våra arbetsuppgifter väl
2. Vi ska vara schyssta och omtänksamma 
3. Det finns ingen plats för egoistiska beteenden som bara gynnar individen

Dock är det fortfarande så att många av de människor jag möter på dagarna i olika organisationer upplever att de är trötta och stressade samt har en hög arbetsbelastning. Då är det än viktigare att börja med att sätta syrgasmasken på sig själv först. För mig innebär detta att vi behöver vara fler som tar än mer ansvar att komma till våra arbetsplatser med laddade batterier där vi har prioriterat vår sömn, rörelse, kost och inte minst våra relationer. Det räcker alltså inte att vi går till arbetet och utför våra arbetsuppgifter utan idag krävs mer än så för att skapa välmående och högpresterande organisationer och team. 

Det är inte egoistiskt att sätta syrgasmasken på sig själv först

När en människa är trött och stressad får vi helt enkelt inte tillgång till hela vår hjärnkapacitet, det som Daniel Kahneman pratar om i sin bok Tänka snabbt, tänka långsamt som system 2. För att vi ska få tillgång till detta system behöver vi först säkerställa att vi inte är trötta och stressade. Annars är det huvudsakligen vårt system 1 som är i gång i vår hjärna. Det systemet kallar Kahneman för vår reptilhjärna. Det är alltså den del av hjärnan vi använder när vi gör saker som vi har gjort tidigare och ofta blir det då inte så många nya saker som görs. 

För att få nya resultat, vilket är avgörande i dessa tider med en hög förändringstakt, behöver vi göra nya saker. För att göra nya saker behöver vi tänka nya tankar och för att tänka nya tankar behöver vi alltså ha tillgång till vårt system 2 i våra hjärnor. 

Därför är det allt annat än egoistiskt att vi blir fler som säkerställer att vi inte är trötta och stressade på arbetet. Det börjar för de flesta av oss med att vi lär oss mer om vad som ger och tar vår energi kopplat till våra arbeten, vilka styrkor vi har, men också att vi på individnivå tar ansvar för att vi sover ordentligt, äter den kost som vi mår bra av, rör på oss i lagom dos och förvaltar våra relationer. Hur ser detta ut för dig eller dina kollegor i ditt team och din organisation?

Men arbetsbelastningen då? Hur löser vi den? 

Ja, detta verkar vara 10 000-kronorsfrågan just nu. Många är de organisationer och team jag möter som efter pandemin upplever en allt högre stress och arbetsbelastning. Utifrån evidensstark arbetspsykologiforskning som Goal Setting Theory  och Self Determination Theory samt Organizational Behavioral Management finns det ett par saker som alla bidrar till ökat engagemang, ökad inre motivation och inte minst till ökat välmående och hållbara prestationer. 

Här kommer några enkla tips för att öka välmåendet och de hållbara prestationerna i en organisation eller i ett team:

1. Tydlighet och riktning gällande vart vi som organisation och team är på väg och på vilket sätt jag som individ på bästa sätt kan bidra till denna resa. Här är det också otroligt viktigt att jag som individ förstör varför vi ska göra det vi ska göra samt vilka nyckelbeteende som är avgörande för denna förflyttning. Det är även viktigt att vi säkerställer att vi har de resurser vi behöver för att få till denna förändring. 

2. Våra psykologiska behov behöver vara tillgodosedda. Vi behöver alla känna oss kompetenta, autonoma och känna samhörighet för att vår inre motivation ska bli hållbar över tid. Här är det så klart ytterst viktigt som ledare att förstå vad som behöver vara på plats för de olika medlemmarna i teamet för att dessa psykologiska behov ska vara tillgodosedda för varje individ. Och…eftersom inte ledare, eller någon annan heller för den delen, är tankeläsare, behöver alla medarbetare kunna dela med sig av vad som gör att deras behov är tillgodosedda. Det är här I:et i TEAM kommer in och där dialogen sedan blir sättet att förmedla dessa insikter. 

3. Positiv förstärkning är helt avgörande för att vi ska få se mer av de beteende vi vill ha mer av i vår organisation eller team. Utmaningen här är att våra hjärnor är designade för att överleva och därför enklare upptäcker ”faror” och ser vad som inte fungerar än det som fungerar. Därför är det ofta vanligare med tillrättavisningar än positiv förstärkning. Problemet med det är att våra hjärnor behöver fem-sex gånger så mycket positiv förstärkning som korrigerande feedback/tillrättavisningar. Detta kan vara det som är skillnaden som gör skillnaden i ett team för att öka välmåendet och därmed de hållbara prestationerna. 

4. Att kontinuerligt följa upp ”slitet” (görandet och lärandet) ökar arbetsprestationen med i snitt 25%. Helt otroligt ju! Här handlar det helt enkelt om att ställa nyfikna frågor till varandra i stil med:

1. Vad var det du skulle göra denna vecka?
2. Hur gick det?
3. Vad gjorde du bra och varför?
4. Vad kan du göra annorlunda nästa vecka?

Detta leder även till möjlighet att både ge positiv förstärkning och att förtydliga hur vi vill arbeta tillsammans nästa vecka. 

5. Skapa så mycket utrymme som möjligt för dialog. Att debattera och diskutera är inte de främsta nycklarna till framgångsrikt samskapande. Då är det dialog som gäller. Det är då vi lyssnar på varandra med intentionen att förstå och det är här vi får in alla olika perspektiv, erfarenheter, tankar och idéer. 

När ovanstående saker är på plats i en organisation eller i ett team brukar vi se dramatiska skillnader i den upplevda arbetsbelastningen för: 

• nu är tydligheten ännu tydligare och vi förstår varför vi ska göra det vi ska göra
• vi blir fler som upplever en högre grad av inre motivation för att våra psykologiska behov är tillgodosedda
• vi får och ger varandra positiv förstärkning vilket skapar bättre balans i våra hjärnor
• vi ökar arbetsprestationen med i snitt 25% tack vare den kontinuerliga uppföljningen av vårt görande och lärande. Denna ökning i arbetsprestation beror på att uppföljningen också ökar vårt välmående
• vi samskapar på en helt ny nivå när vi använder dialog som vårt primära kommunikationsverktyg och här kan vi även se ökat lärande, ökad kunskapsdelning, större grad av individuell utveckling

Jag hoppas att dessa tankar satte igång några nya tankar hos dig som läsare och eftersom jag vet att ju äldre jag blir, ju mer jag lär mig, ju mer förstår jag att jag inte förstår. Jag vill därför uppmana dig att bli kompis på Linkedin eller Instagram så att vi kan lära av varandra. 

Hoppas att vi ses snart! Ta hand om dig, andra och varandra! 

Niklas Delmar, HejEngagemang