Så viktigt är skolan för pojkar

För några veckor sedan publicerades en studie som visade att i Finland reducerades risken för pojkar att hamna i kriminalitet avsevärt om de kom in på gymnasiet. Det kvittade vilken typ av gymnasium pojken kom in på, bara pojken hade tillräckliga betyg för att inte hamna i gruppen bestående av de bortvalda pojkarna. Effekten håller i sig minst ett decennium framåt, så det är inte så att den kriminella debuten skjuts upp av gymnasiet, utan den tar bort den. Tänk på dessa pojkar. Deras liv avgörs i hög grad om den grundskola de går på har lärare som har kunnande och resurser att använda en pedagogik som gör skolan begriplig för dem. Detta är skillnaden för dem mellan ett liv i kriminalitet och eller inte.

Denna finska studie är av kvantitativ art, det vill säga baserad på statistik. En svensk intervjustudie bland unga boendes i utsatta områden fick samma resultat. Bland de intervjuade som hamnat i gängkriminalitet framkom att vad de lärt sig av skolan var att de var personer som inte kan lära sig. Detta är en av de värsta lärdomar som en elev kan få med sig från skolan. Samtidigt fanns det unga som hade haft lärare som gjort skolan begriplig för dem och de hade då fått identiteten att de är personer som kan lära sig. Dessa lärare är ett skydd mot utanförskap och kriminalitet.

Debatten om pojkars sämre prestationer i skolan har länge dominerats av en berättelse att pojkar väljer att ta avstånd i skolan. Att pojkar får status av varandra om de struntar i studierna. Detta är en myt. Flera stora attitydundersökningar gällande pojkar och skolan i Sverige finner ingen sådan utbredd syn bland pojkarna. Observations- och intervjustudier med pojkar som gestaltar ett avståndstagande gentemot skolan visar att dessa pojkar minskar i status bland jämnåriga, alltså precis tvärtom mot vad många felaktigt tror om pojkar. Många pojkars avståndstagande från skolan kommer ifrån att skolan inte är begriplig för dem (inte från någon vilja att var häftig). Ingen väljer att misslyckas i skolan. Men är undervisningen upplagd så att den inte är begriplig skapar detta ett avståndstagande från den.

Återkommande studier visar att pojkar slutar med så kallade självsaboterande handlingar (det vill säga att de utvecklar strategier för att undvika skoluppgifter som de inte förstår) genom att ge dem det pedagogiska stöd de behöver. Exempelvis bland pojkar som får stöd i ung ålder med den språkliga utvecklingen är det en bieffekt av detta att de inte utvecklar ett regelbrytande agerande när de blir äldre. Detta då svårigheter att förstå skolan på grund av exempelvis bristande språklig förmåga ofta är orsaken till ett problematiskt agerande i klassrummet. Men det finns flera andra sätt göra skolan begriplig för pojkar som exempelvis genom hur strukturerad och varierad undervisningen är, tydliga regler i klassrummet, lärarens ledarskap och hjälp med studieteknik.

Det är viktigt att tillägga att dessa sätt även har visat hjälpa flickors studieresultat positivt och att flickor fyller i anonyma enkäter att de känner sig mer trygga, och säger i intervjuer att de trivs bättre på skolor som lyft pojkars resultat. Så det finns ingen könsmotsättning här. Forskningsresultaten ovan åskådliggör hur viktigt det är att lyfta fram att forskning visar att hypotesen att pojkar väljer att misslyckas i skolan är en myt. Skolan kan göra en livsviktig skillnad.

// Fredrik Zimmerman

Artikeln från Finland är: Huttunen, K. Pekkarinen b, T. Uusitalo c, R. & Virtanen D. H. (2023) Lost boys? Secondary education and crime. In Journal of Public Economics 218 (2023).

Intervjustudie bland unga boendes i utsatta områden har titeln: Forkby, T. & Liljeholm Hansson, S. (2011). Kampen för att bli någon: bilder av förorten och riskfyllda utvecklingsvägar i Göteborg. Göteborg: FoU i Väst.

Studier som visar hur skolor ökat resultaten bland pojkar i skolan finns presenterade i boken: Zimmerman, F. (2022). Nya vägar till en likvärdig skola: hur teorier om antipluggkultur leder fel och vad vi istället kan göra för att fler pojkar ska lyckas i skolan. Stockholm: Liber.