Myten om Svensk Arbetslivsstress

Stressas svenskarna verkligen sönder och samman av överkrav på jobbet?

Chefer anklagas allt oftare för att orsaka psykisk ohälsa hos de anställda genom att skapa en arbetsmiljö som är omänskligt kravfylld och omöjlig att hantera. I linje med detta synsätt åläggs arbetsgivaren ansvaret för att rehabilitera medarbetare som sjukskrivits för psykisk utmattning, ofta felbenämnt som ”utbrändhet” eller ”utmattningsdepression”. Det orimliga i detta är inte endast att de flesta arbetsgivare inte har kompetens att vidta rätt åtgärder som verkligen skulle hjälpa den drabbade, utan också att orsakerna till psykisk ohälsa i de flesta fall inte alls återfinns på arbetsplatsen!

Jag och många av mina kollegor både inom läkarkåren och bland arbetspsykologerna har dokumenterat mängder av rehab-fall där en diger lista av pseudoåtgärder har satts in utan att avhjälpa den sjukskrivnes problem. Även företagsekonomiska och nationalekonomiska forskare utan kompetens inom arbetsmiljö, medicin, och psykologi har reagerat på det orimliga i att just vi svenskar skulle vara extra hårt drabbade av hälsovådlig stress orsakad av yttre krav. Tvärtom arbetar vi mindre än folk i de flesta andra länder.

Även gymnasie- och högskolestudenter drabbas ofta av psykisk ohälsa som skylls på orimliga krav. Detta är märkligt eftersom det är väl belagt att på de flesta svenska utbildningslinjerna är studietakten låg, kraven redan sänkta till motsvarande halvtidsstudier. Till och med svensk forskarutbildning har tappat i kvalitet till följd av att kravnivån har sänkts. Det främsta undantaget är tekniska högskolor där det fortfarande är en insats motsvarande minst heltid som krävs av dem som studerar till civilingenjörer. Gissa var vi ser minst klagomål från studenterna och lägst andel som drabbas av psykisk ohälsa? Ja just det, på de utbildningslinjer där fakultetsledningen inte har gett efter för avlastningskampanjer.

Så vad är det då som orsakar denna epidemi i psykisk ohälsa som vi nu ser, och som ligger bakom de flesta långa sjukskrivningarna? Jo, en ökad stresskänslighet som gör sig bemärkt inte bara under arbetstid utan dygnet runt. För att förstå hur det här fungerar krävs insikter i samspelet mellan belastningar och ansträngningar å ena sidan samt återhämtning och tålighet å den andra. Det är denna balansakt som jag lyfter fram i min föreläsning om mental styrka. En aspekt av detta som är viktig att känna till är skillnaden mellan att vara rädslodriven respektive möjlighetsdriven, och hur man får en sund balans mellan dessa mentala processer.

Jag får ofta höra av nöjda åhörare att det är första gången någon har kunnat förklara hur stresskänslighet egentligen fungerar, hur mental styrketräning går till och hur man gör i praktiken för att bli mer stresstålig och upprätthålla en god mental hälsa.

Clas Malmström är legitimerad läkare och psykoterapeut, specialist i psykiatrisk rehabilitering samt idrottsläkare och företagsläkare. Han har blivit omtalad för sina böcker och föreläsningar om mental styrketräning och offensiv stresshantering. Han är också en av förgrundsfigurerna bland de läkare och psykologer som kritiserar de gängse metoderna för behandling och rehabilitering av personer med psykisk ohälsa, och i stället för fram en ny syn på den stresskänslighet som blivit alltmer framträdande under senare år. Hans senaste bok ”Promotivt förändringsarbete” – författad ihop med David Loid, forskare vid Chalmers, nominerades 2020 till Årets mest givande fackbok, och hans näst senaste bok ”Ett bra liv är inte bekvämt” har blivit en storsäljare som många företag har köpt åt alla sina medarbetare.