Men berget står ju kvar?

Det är en vanlig missuppfattning att det finns en sorts universell balans som säkerställer att du alltid får en andra chans när du behöver det. Men, och detta är viktigt att förstå, är helt fel! I denna tankeväckande artikel ifrågasätter Fredrik Sträng, Sveriges mest erfarna höghöjdsklättrare och en uppskattad föreläsare, detta förhållningssätt. Han belyser ett fenomen som kan hindra dig från att uppnå dina drömmar om du inte agerar snabbt nog, eftersom möjligheter sällan knackar på dörren två gånger.

”Don’t start living tomorrow because tomorrow never arrives.”

– Johann Wolfgang von Goethe

Att ha tvivel som livsfilosofi är som att ha immobilitet som transportmedel.
Jag har misslyckats med att bestiga 8000 meter höga berg i Himalaya på grund av ogynnsamt väder, och då säger människor alltid: ”Berget står kvar, du kan komma tillbaka”. Rådet har dock alltid känts inkonsekvent. Mount Everest växer med cirka 1 centimeter per år och kommer att finnas kvar i flera årtionden, medan min förväntade livslängd enligt SCB är 80,3 år. Min fysiska peak ligger vanligtvis mellan 30 och 45 års ålder, och med rätt träning och livsstil kan jag förlänga min aktiva karriär till cirka 55 år. Det ger mig ungefär 25 år då jag kan utmana de mest utmanande bergen i världen. Det tar ungefär tio månader att förbereda sig för en Himalaya-expedition, så jag kan göra ett tappert försök per år. Geopolitiska oroligheter och ogynnsamt väder kan dock göra det svårt att genomföra säkra bestigningar, vilket minskar antalet framgångsrika försök ännu mera. Att inte lyssna på varningssignalerna kan få allvarliga konsekvenser, inklusive att missa drömmar om man inte tar klivet. Himalaya filosofin lär oss att bestämma oss för våra mål och agera tills vi lyckas, men utan att sätta våra liv i fara. Överge latmasken, spotta i nävarna och skrid till verket.

”Jag har inte tid att träna!” Den sämsta ursäkt jag vet!
Om det finns en rättvisa och tröst i världen så är det att vi alla har 24 timmar om dygnet. Jag blir matt när jag hör folk som gnäller om att tiden inte räcker till. Upprepar man en sak tillräckligt många gånger så blir det till slut en sanning. På en vecka har du 168 timmar att disponera. Om du följer senaste forskningen så är rådet 8-9h sömn om dygnet. Vi leker med tanken att du får 8h sömn/dygn, vilket är 56h/vecka. Sedan jobbar du plikttroget 8h om dagen vilket resulterar i en 40h arbetsvecka. Sedan transporterar du dig mellan jobbet och hemmet vilket utgör 1,5h dagligen, vilket ger 7,5h/vecka. Säg att matlagning och att äta tar 2h i anspråk dagligen, vilket är 14h/vecka. Städning, tvättning, diskning tar 3,5h per vecka och att ta hand om dina barn tar 2h/dag, vilket är 14h/vecka. Handla tar 3h varje vecka och du gillar att surfa på telefonen och titta på TV vilket du gör hela 2h dagligen. Duscha och toa bestyr tar 3h/vecka. Du har nu 13h kvar att förfoga över varje vecka. Vad gör du med de återstående timmarna? Mediterar? Vilar? Tränar? ”Tiden räcker ju inte till!”

Ta kontroll över din tid genom att göra ett enkelt experiment som varar en vecka. Notera noggrant allt du gör i en anteckningsbok som du bär med dig. Sedan kan du föra över dina aktiviteter och den tid de tar i ett Excel-ark. På så sätt får du insikt i vad som tar upp din tid. Att klaga över brist på tid för träning är en signal om felaktiga prioriteringar. Träning är nyckeln till att förlänga livet, hålla hjärnan skarp och minska risken för sjukdomar. Så om du vill prestera bättre på jobbet, vara en närvarande förälder och njuta av en aktiv pension, prioritera träningen. Att skylla på brist på tid för att träna är samma som att klaga på de svenska vintrarna. Lösningen är enkel: om vintern är för tuff, flytta till varmare breddgrader! Vad kan vi lära oss om tiden vi har? Att den är tillräcklig för att göra det vi älskar, men det kräver att vi identifierar tidstjuvarna och etablerar bättre rutiner utan att stressa. Ofta skiljer sig våra uppfattningar om tid från verkligheten.

Varför gick jag inte in med 1 SEK i Bitcoin år 2009!? Då hade jag ju varit, eh, stenrik idag!!
I oktober 2009 gjorde en finsk datavetenskapsstudent vid namn Martti Malmi, även känd som ”Sirius” online, en transaktion som skulle sätta Bitcoin på kartan. Han sålde 5 050 BTC för endast $5,02, vilket gav varje Bitcoin ett initialt värde på $0,0009. Från den ödmjuka starten växte Bitcoin till nya höjder, och i början av mars 2024 nådde det sitt all-time-high (ATH) på $73 000 per BTC. Det är en ökning med en häpnadsväckande 8,1 miljarder procent på bara fjorton år – den mest dramatiska värdeökningen för en tillgång i historien. Om man hade lyssnat på ryktena om denna banbrytande teknologi redan 2009, kallad ”blockchain”, och det digitala guldet, Bitcoin, hade man kanske haft en helt annan ekonomisk verklighet idag. Bitcoin erbjuder en global, prisvärd, enkel och säker plattform för ekonomisk transaktion, och det har blivit ett virtuellt sparande för miljarder människor runt om i världen. Om du hade investerat bara 1 SEK i Bitcoin då, hade det idag varit värt 80,7 MSEK. Det är en tankeväckande illustration av den otroliga tillväxtpotentialen hos denna digitala valuta. Medge att du kände dig nyfiken första gången du hörde talas om Bitcoin, denna decentraliserade digitala valuta, vilket enkelt förklarat fungerar på följande sätt:

Pengar är ett verktyg för att flytta värde genom tid och rum. Guld var bra för att flytta värde genom tid, men inte rum. Fiatvalutor är bra för att flytta värde genom rum, men inte tid. Bitcoin är optimerat för att flytta värde genom både tid och rum.

Vi var förmodligen alla upptagna med vardagssysslor som jobb, hälsa, matinköp och pensionssparande istället för att lyssna på de som utforskade det nya fenomenet Bitcoin. Precis som när kommunikationsminister Ines Uusmann felciterades som att säga att internet bara var en fluga, valde många att ignorera Bitcoin och fokusera på mer traditionella aktiviteter. Men är det för sent att hoppa på tåget? Inte enligt många. Bitcoin är fortfarande i sin begynnelse och alltfler länder, företag och finansiella institutioner ser potentialen och inkluderar Bitcoin i sina portföljer. Vissa tror till och med att Bitcoin kan överträffa guldets marknadsvärde, med en potential prisökning till 500 000 dollar per Bitcoin. Våra beslut påverkas ofta av våra mentala genvägar, eller heuristik, som hjälper oss att fatta snabba beslut i komplexa situationer. Många avstod från Bitcoin eftersom det verkade komplicerat och svårförståeligt, trots dess potentiella fördelar. Istället för att undersöka det närmare, fortsatte vi med det vi kände till – att tjäna pengar på traditionella sätt. Att vara efterklok är enkelt. Det är lätt att kritisera från sidlinjen utan att förstå komplexiteten i situationen. Som skidåkarlegenden Thomas Wassberg en gång sa, ”Åk själv då om du tror att det är så jävla enkelt!”. Att utforska och lära sig om nya fenomen kräver mod och en öppenhet för förändring.

Så vad kan vi lära oss av Bitcoin miraklet och framför allt om vårt förhållningssätt till okända fenomen?
Använd dina öron mer än din mun, säger ett klokt talesätt. Var lyhörd, nyfiken och öppensinnad för att samla relevant information. Se kritiskt på saker och ting och våga ifrågasätta. Att investera är alltid förenat med risk, men att undvika risker helt leder sällan till vinst. Jag känner ofta frustration gentemot dem som saknar energin att engagera sig i sina passioner. Om mitt mål vore att ta livet av mig, skulle jag vara en riktigt dålig klättrare! Det är inte en nära- dödenupplevelse jag söker, utan en nära-livet-upplevelse! Utmaningen är att vi ofta är för bekväma för att utforska nya trender och mönster. Vi dras ofta till det bekanta och undviker att ta risker. Det är lätt att missa möjligheter och misstolka omvärlden. Ta dig tid att göra din grundliga undersökning innan du fattar beslut. Det kallas ”due diligence”, och det kan göra hela skillnaden.

Summering:
Berget är inte oföränderligt. Efter hundratals miljoner år kommer det att erodera och försvinna. Likaså är din existens flyktig på den kosmiska tidsaxeln. Respektera din och andras tid och värdesätt när någon delar med sig av sin tid till dig. Det är en av de mest betydelsefulla gåvorna. Jag tror faktiskt att den som har mest tid i slutänden är den verkliga vinnaren. Den personen har valt att avstå från det onödiga och i stället fokusera på det som ger liv och glädje. Kom ihåg att du kanske bara får ett försök i livet för ett test, en möjlighet, en relation eller ett berg att bestiga.

Fotnot: Fredrik besteg Mount Everest 2006.

Notering: Inga finansiella råd.

// Fredrik Sträng

Fredrik Sträng föreläser om arbetsglädje, vinnande team, krishantering, beslutsprocesser och ”tankens kraft kan försätta berg”. Han är en mycket uppskattad och entusiasmerande inspiratör som trollbinder och utmanar sin publik med fullständig närvaro.