Konsten att skämta i dagens polariserade samhälle

Att vara humorist är som att dansa på en slak lina – du kan trilla av när som helst och det kan göra väldigt ont. Ändå älskar jag att stå scen. Kadir, du är galen som vågar stå på scen och få folk att skratta, säger mina bekanta. Kanske ligger något i det. För att våga utsätta sig för det krävs, förutom känsla för humor, en stor dos av mod. Det sägs att folks största rädsla i livet är att stå på scen. På andra plats kommer döden.

Jag har stått på scen i över 15 år och skämtat om allt ifrån vardagliga ämnen till allvarliga samhällsfrågor. Oftast får jag ros = skratt och beröm”, men ibland även ris = pinsam tystnad eller kritik om något känsligt ämne som jag har berört. Just ovissheten om hur ett skämt landar hos publiken skapar extra pirr i magen när man kliver på scen. Publiken har generellt olika åldrar, erfarenheter, referenser, värderingar etcetera. Vilket gör att ett skämt som uppskattas av vissa personer dissas av andra.

I dagens alltmer polariserade och lättkränkta samhälle har det blivit svårare att vara komiker, i synnerhet om man skämtar om känsliga samhällsfrågor. Som humorist upplever man moment 22. För att skämta om vissa ämnen eller företeelser hos oss människor behöver vi komiker krydda och generalisera för att förstärka nyanserna. Jag brukar jämföra oss med en konstnär. Om en konstnär skulle till exempel rita karikatyr av Zlatan så skulle hen troligen förstärka vissa karaktärsdrag så som lååång näsa och stor glugg mellan tänderna. Det är i detta förstärkande och generaliseringen som vi komiker hamnar på hal is ibland. Och isen tyck ha blivit extra hal i dag när samhället har blivit mer polariserad och känslig.

När jag för något år sedan deltog i satirprogrammet ”Svenska Nyheter” och skojade om Erdoğan blev det bokstavligen diplomatisk kris mellan Turkiet och Sverige och jag blev attackerad från flera håll. En del personer från svenska högern hotade med att överlämna mig till Erdoğan för att de tyckte jag hade saboterat Sveriges natoansökan, samtidigt som turkiska nationalister i sin tur anklagade mig att vara terrorist. Jag satt och tänkte över vilken av dessa två attacker som var mest bisarr: att ett pruttskämt om Erdoğan skulle stoppa natoansökan eller att ett Natoland försökte stoppa ett pruttskämt i den svenska Public Service teven.

Nå väl, i en tid när det har blivit allt tuffare att skämta är det extra viktigt att vi komiker fortsätter att stå upp för vårt hantverk. Ty, skratt är bästa läkemedlet för vårt välmående, även om skrattet fastnar i halsen ibland. Utan humor reduceras vi till tvåbenta känslolösa varelser. Humor är kryddan i livet: en del älskar den, andra bäver för den – precis som stark chili.

/ Kadir Meral - för att läsa mer eller boka en föreläsning, klicka här!