Det tar 30 år att förändra världen – så tar du första steget

När jag var liten trodde jag att man dog automatiskt när man fyllde 40 år. Det visade sig vara en myt. Jag firade min 40-årsdag under pandemin med sex vänner – och alla vaknade Coronasmittade. Men vi överlevde. Och det har fått mig att förstå att allt inte måste ske här och nu.

Att det tog mig drygt 30 år att inse att livet handlar om tålamod är ingen slump. Det finns nämligen biologiska, historiska och sociologiska bevis som tyder på att det tar 30 år att göra större förändringar – sådana som kan förändra världen. De kallas paradigmskiften – en ny idé som till slut blir en accepterad standard. Nyckeln är att den nya idén måste överbevisa skeptikerna, och i många fall vänta tills de mest nitiska dör. Och den processen tar ofta 30 år. Historien är full av exempel. Mobiltelefonen (1980-2010), DNA-forskning (1953-1980-talet), hållbar energi (1980-talet till nu) och hemdatorn (1970-2000) är bara några av dem.

Tålamod vinner alltid i längden. Samtidigt betyder det att många trender och fenomen som uppstår i dag kommer att förändra världen om 30 år. Därför synar jag varje vecka 2500 artiklar och studier i jakten på nästa paradigmskifte. Jag är besatt av att förstå vart världen är på väg eftersom jag vill hjälpa andra med större muskler att skapa en hållbar framtid för kommande generationer.

”The Metaverse” är ett lysande exempel på ett paradigmskifte. Begreppet myntades 1992 av författaren Neal Stephenson, men blev hajpat först tre decennier senare. I januari 2019 skrev Kevin Kelly ett längre reportage i techbibeln Wired om metaversum, som han då kallade ”Mirrorworld”. Vi fick lära oss att den kommande digitala plattformen – den tredje efter internet och de sociala medierna – spåddes bli den kraftfullaste hittills, eftersom det är där som vi kommer att leva våra liv i framtiden. En ganska stor grej, kan tyckas. Ändå dröjde det nästan tre år till innan Epic Games vd Tim Sweeney satte snöbollen i rullning när han började snacka om metaversum i en uppmärksammad rättegång mot Apple. Sedan dess har även Mark Zuckerberg gett sig in i leken och tydligt visat att Facebook är en av de aktörer som vill äga den nya verkligheten, där den digitala världen sömlöst smälter samman med den fysiska. Hans lösning är virtual reality, medan Apple satsar än mer på förstärkt verklighet genom sitt kommande Apple Vision Pro-headset. Samtidigt som en halv miljard människor lever stora delar av sina liv i spegelvärldar som Fortnite, Roblox och Minecraft.

Men ifjol ersattes metaversum-hajpen av ett nytt paradigmskifte. Plötsligt kunde ”alla” stava till artificiell intelligens. Inte för att det var någonting nytt. Det har ju faktiskt funnits sedan 50-talet, men bara för de mest inbitna. Det som krävdes för att vi skulle förstå potentialen med AI-revolutionen var en AI-genererad bild på påven i en svindyr jacka från spanska lyxmärket Balenciagia. Men inte heller det var nytt. På 90-talet skapade AI-bildgeneratorn Aaron rubriker eftersom den gjorde det möjligt att skapa bilder genom att skriva meningar. När vi pratar om AI-generationen syftar vi ofta på nya verktyg som gör oss alla till kreatörer. Astrid Lindgren, Quentin Tarantino, eller Taylor Swift, om du så vill. Vi har några minst sagt omtumlande år framför oss i en värld som bara kommer att bli konstigare när vi inte längre kan avgöra vad som är sant och falskt och vem som är robot och inte. Men på lång sikt är jag övertygad om att AI-utvecklingen att göra världen till en fantastisk plats. Fram till dess tror jag att vi ska lägga vår tid och energi på att utveckla framtidens mänskliga superkrafter. Vilka de är och hur man lyckas kommer jag att berätta när vi ses på Möten och Event-mässan 2024.

// Nicklas Hermansson