Det räcker inte med ett Friskvårdsbidrag!

I Sverige har nästan hälften av yrkesverksamma farligt låg kondition. Detta ger sämre ork, ofta en sänkt arbetsförmåga och ibland en ökad sjukfrånvaro. Kostnaden för detta är högre än vad många tror. Enligt en svensk undersökning kostar sjuknärvaro och produktionsförlust före, under och efter en långtidssjukskrivning 100 000 kronor per sjuktillfälle.

I juni 2023 inleddes en utveckling som inger hopp då det av regeringen beställda betänkandet från Kommittén för främjande av fysisk aktivitet lämnades till socialdepartementet. Kommittén ger flera goda råd till arbetsgivare och föreslår också att arbetsmiljölagstiftningen bör omfatta arbetsgivarens ansvar att främja hälsa. Det är också mycket positivt att Arbetsmiljöverket tillsammans med Folkhälsomyndigheten har tagit fram en guide – Skapa rörelse och belasta rätt i arbetslivet – som stöd till svenska arbetsgivare. Kanske som en följd av detta har media agerat med artikelserier om fysisk träning i både Dagens Industri och Svenska Dagbladet.

Danska studier visar hur arbetsgivare kan göra

Att fysisk träning har god effekt på både hälsa och arbetsförmåga har tydligt visats i danska studier. I dessa betonar forskarna hur viktigt det är att träningen individanpassas med hjälp av hälsoenkäter och tester av muskelstyrka och kondition. Genom kännedom om individernas kapacitet och arbetets belastning, t.ex. stillasittande eller tunga lyft, optimerades träningen. För att medarbetarna skulle fortsätta över lång tid betonades chefernas viktiga roll som goda exempel och som stöd till medarbetarna. Förutom chefer bidrog personliga tränare och hälsoinspiratörer med motivation.

Ett av flera exempel på metodens effektivitet fann man hos inaktiva personer med kontorsarbete. De som lottats till träningsgruppen, förbättrade sin arbetsförmåga och sin allmänna hälsa 15 respektive 4,5 gånger mer än de i kontrollgruppen, efter ett år.

Hur man kan öka fysisk träning hos medarbetarna

Min erfarenhet är att många svenska arbetsgivare tänker att de ska öka hälsan genom att dela ut Friskvårdsbidrag. Ett problem här är att individen vanligtvis själv väljer sin aktivitetsform. Det leder ofta till att man inte väljer träning som är anpassad till de individuella behoven av styrka, uthållighet, rörlighet och koordination. Något som gör att den förväntade effekten av bidraget många gånger uteblir. Detta förstärks av att många inte ens tar ut sitt friskvårdsbidrag, eller använder det till punktinsatser som massage eller liftkort. Bland de som använder bidraget till ett gymkort är det många som avbryter sin träning efter en kort tid.

I en nyligen publicerad svensk studie med 8 företag fann man flera faktorer som ökar användandet av Friskvårdsbidraget. Det var till exempel att:

• göra inköp av gymkort enkelt med hjälp av en friskvårdsportal.
• erbjuda minst 3 000 kronor i bidrag.

En annan åtgärd är att erbjuda medarbetarna motion på arbetstid. Det är också viktigt att träningen äger rum på eller nära arbetsplatsen och att cheferna ger stöd till de som deltar. Arbetsgivare kan också införa en naturaförmån som eget gym där en personlig tränare kan hjälpa medarbetarna till rätt träning.

Utöver friskvård kan man som arbetsgivare göra det enkelt med aktiva transporter genom att sätta upp cykelställ och göra det möjligt att duscha på jobbet. Tänk också på att göra fysiska aktivitet till ett naturligt inslag i arbetsvardagen, t.ex genom att göra det enkelt att använda trapporna i stället för hissen.

Att inte involvera chefer på alla nivåer i denna fråga är dumt då satsningen då bara kostar pengar och inte ger så mycket i retur som man tänker att den skall göra. Jag hör ofta att cheferna inte har tid för att agera i dessa frågor. Min erfarenhet av snart 25 års coachande av chefer är att medarbetare som mår bra tar ett större ansvar och gör färre fel som måste rättas till. När dessutom andelen långtidssjukskrivna sjunker och cheferna därför inte behöver lägga tid på att ordna med vikarier och styra om arbetsuppgifter på övriga medarbetares innebär det att cheferna får mer tid, INTE mindre. Tid som kan användas till att planera verksamheten till det bättre.

// Erland Colliander