Att undanröja hindren för nyfikenhet i organisationen är en strategi

Pratar du om nyfikenhet i organisationen? Då kan du ringa någon annan! Här pratar vi bara om sådant som har direkt betydelse för strategin och affären! Så uttryckte sig en ledare för en stor organisation till mig.

När jag möter ledare och pratar om nyfikenhetens roll för organisationer reagerar de på olika sätt. Vissa ledare ser nyfikenhet som något som hör hemma hos barn och som skapar oreda och ineffektivitet i organisationen. De kopplar det till en överdriven fascination för allt nytt. Andra ledare har en intuitiv uppfattning om det är något viktigt. De omfamnar nyfikenhet och ser den som en kvalitet i verksamheten. De gör det av strategiska och affärsmässiga skäl. De ser hur den är central för att upprätthålla hög kvalitet i nytänkande och för att nå sina mål.

Mitt budskap glasklart: Vi behöver nyfikenhet – idag mer än någonsin. Det en organisation eller en individ investerar i nyfikenhet kommer aldrig sluta betala sig.

Alla organisationer befinner sig i en miljö som är tvetydig, svårtolkad, komplex och full av överraskningar. Det finns ingen alternativ plats där allt är enkelt, tydligt och förändras långsamt. Nyfikenhet aktiveras när individen överraskas, möter något nytt eller ställs inför något tvetydigt, svårtolkat eller komplext. På så sätt är det nyfikna sinnet en perfekt matchning för den arena där alla organisationer agerar. Det är nyfikenheten som gör organisationen framtidsinriktad, möjlighetsorienterad och handlingskraftig.

•  Vad vet vi idag om nyfikenhet?
• Varför är nyfikenhet så viktig för organisationer och ledare just nu?
• Vilka hinder står i vägen för att skapa en nyfiken organisation?

Trots att forskningen om nyfikenhet och dess roll har gjort enorma framsteg de senaste åren, har denna kunskap ännu inte nått våra organisationer eller det svenska samhället.

Vi är i akut behov av att lösa en rad problem i världen. Vi är mitt i stora system- och strukturskiften i samhället. Arbetsmarknaden är i förändring. Det är krig i Europa och i Mellanöstern. Klimathotet är gigantiskt. Vi har precis klivit över tröskeln till den fjärde industriella revolutionen och står inför en framtid präglad av osäkerhet och ovisshet, där AI och automatisering spelar en central roll. Vår tids ändlösa möjligheter rymmer samtidigt en känsla av risk att hamna på efterkälken, globala möjligheter och lika skarp global konkurrens.

Organisationerna måste bygga en stark förmåga att värna om nuvarande kunder, intäktsströmmar, kunskaper och erfarenheter samtidigt som man möter behoven av att lära sig nytt, tänka nytt och skapa det som ska ge intäkter i framtiden.

Nyfikenhet är ett avgörande grundelement i idén om en lärande organisation, inte minst eftersom den gör att vi lär oss snabbare och minns mer. Lärandet behöver idag ske utifrån inre motivation för att vara både tillräckligt snabbt och djupt. Men det stannar inte där: Nyfikenhet underbygger fler perspektiv i vad vi vet krävs för att skapa en framgångsrik organisation:

En positiv social nyfikenhet fungerar som en gravitation mellan människor som vill utvecklas och utmanas. Nyfikenhet utgör grunden för all kreativitet och därmed även för innovation. Den har en stark koppling till vilka som blir ledare och hur ett modernt ledarskap utövas. Bevisen för dess inverkan på välmående och meningsskapande är robusta. Nyfikenhet riktar vår uppmärksamhet och hjälper oss att avgöra vad som är viktigt. En outsläcklig törst efter kunskap är den enda vägen till 'customer obsession'.

Att undanröja hindren för nyfikenhet i organisationen är inte bara ett sätt att överleva och skapa förutsättningar för tillväxt. Det är också ett sätt att skapa en hållbar framtid. Som jag ser det är det här en av de viktigaste samhällsfrågorna just nu. Det är här jag vill bidra. Det här är vad jag föreläser och samtalar i ledarskapsforum.

/ Peder Söderlind - för att läsa mer eller boka en föreläsning, klicka här!